Frågor & Svar
Här finner du svaren på de vanligaste frågorna. Navigera bland svaren genom att klicka på flikarna nedan.
Fem bästa tipsen
- Vägra all typ av förändring som skulle underlätta arbetet, ta inte hänsyn till medarbetarnas förslag, se till att alltid veta bäst, undvik samverkan så gott det går utan att reta upp skyddsombudet för mycket, håll dig alltid i gråzoner
- Vägra acceptera att alla är olika och har olika förutsättningar, kunskaper och förmågor. Argumentera utifrån att du är rättvis och kräver exakt samma och lika av alla. Blanda ihop lika mycket värda med likadana
- Se till att de missar att motionera och ironisera över all typ av träning, föregå med dåligt exempel och undvik all typ av träning själv. Hoppa över luncher och raster. Delta inte i gemensamma aktiviteter eller utbildningar
- Skämta om deras intressen, deras sätt att återhämta sig och deras vänner. Skaffa själv några favoriter i personalen som du gärna berättar lite förmycket för och som du litar lite förmycket på, hjälp till att skapa informella ledare
- Se till att ingen är ”här och nu” utan påminn om gamla oförrätter och kommande problem
PS1 Detta är ironi och det är svårt att förstå för många, ibland beroende på språkkunskaper och ibland beroende på NPF och andra diagnoser. Sedan finns det även personer som är humorbefriade men det är en helt annan historia.
PS2 Det betyder alltså att du ska använda tvärtommetoden för att skapa så bra samarbetsklimat som möjligt.
Fem bästa tipsen
- Vägra all typ av förändring som skulle underlätta arbetet, kritisera alla förslag och utgå ifrån att chefen vill dig illa
- Vägra acceptera att alla är olika och har olika förutsättningar, kunskaper och förmågor. Leta efter orättvisor. Misstänkliggör allt chefen säger
- Se till att chefen missar att motionera och ironisera över all typ av träning
- Skämta om chefens intressen, deras sätt att återhämta sig och deras vänner
- Se till att ingen är ”här och nu” utan påminn om gamla oförrätter och kommande problem
PS1 Detta är ironi och det är svårt att förstå för många, ibland beroende på språkkunskaper och ibland beroende på NPF och andra diagnoser. Sedan finns det även personer som är humorbefriade men det är en helt annan historia.
PS2 Det betyder alltså att du ska använda tvärtommetoden för att skapa så bra samarbetsklimat som möjligt.
Fem bästa tipsen
- Undvik all typ av förändring som skulle underlätta på arbetet och hemma
- Vägra acceptera att alla är olika och har olika förutsättningar, kunskaper och förmågor. Vägra acceptera att dina föräldrar blir äldre, att dina barn är barn och att du själv åldras
- Se till att missa att motionera och ironisera över all typ av träning. Undvik solljus och promenader. Du får verkligen inte utöva yoga eller meditation. Slarva med sömnen så mycket du kan. Vrid dygnsrytmen så att den inte stämmer med omgivningens
- Ha inga intressen, om du haft några utöva dem inte. Undvik sätt att återhämta dig och träffa inga vänner, gå inte på bio, fotboll, teater eller något som skulle kunna få dig att få nya insikter eller tankar. Umgås bara med människor som du tycker illa om och sådana som klagar på andra
- Se till att aldrig vara ”här och nu” utan påminn dig själv ständigt om gamla oförrätter och kommande problem. Oroa dig så mycket du kan för framtiden
PS1 Detta är ironi och det är svårt att förstå för många, ibland beroende på språkkunskaper och ibland beroende på NPF och andra diagnoser. Sedan finns det även personer som är humorbefriade men det är en helt annan historia.
PS2 Det betyder alltså att du ska använda tvärtommetoden för att skapa så bra samarbetsklimat som möjligt.
Fem bästa tipsen
- Vägra all typ av förändring som din partner föreslår
- Vägra acceptera att alla är olika och har olika förutsättningar, kunskaper och förmågor. Endast ditt sätt är rätt sätt
- Se till att din partner inte hinner motionera och ironisera över all typ av träning som din partner uppskattar
- Skämta om intressen, sättet att återhämta sig och din partners familj och vänner
- Se till att din partner isoleras
- Se till att ingen är ”här och nu” utan påminn ständigt om gamla oförrätter och kommande problem
PS1 Detta är ironi och det är svårt att förstå för många, ibland beroende på språkkunskaper och ibland beroende på NPF och andra diagnoser. Sedan finns det även personer som är humorbefriade men det är en helt annan historia.
PS2 Det betyder alltså att du ska använda tvärtommetoden för att skapa så bra samarbetsklimat som möjligt.
Fem bästa tipsen
- Vägra all typ av förändring som skulle underlätta arbetet
- Vägra acceptera att alla är olika och har olika förutsättningar, kunskaper och förmågor
- Se till att de missar att motionera och ironisera över all typ av träning
- Skämta om deras intressen, deras sätt att återhämta sig och deras vänner
- Se till att ingen är ”här och nu” utan påminn om gamla oförrätter och kommande problem
PS1 Detta är ironi och det är svårt att förstå för många, ibland beroende på språkkunskaper och ibland beroende på NPF och andra diagnoser. Sedan finns det även personer som är humorbefriade men det är en helt annan historia.
PS2 Det betyder alltså att du ska använda tvärtommetoden för att skapa så bra samarbetsklimat som möjligt.
Sex bästa tipsen
- Se till att minska känslan av sammanhang, tillhörighet och tillit. Skapa så mycket oförutsägbarhet, osäkerhet och otrygghet du kan
- Se till att betona hur meningslöst allt är, att krig och miljöförstöring ändå kommer drabba alla så hårt att inget är viktigt
- Var noga med att påpeka hur inkompetenta lärarna och skolan är, hur fel fotbollstränaren gör och rätta alltid alla inför barnet
- Se till att barnen inte motionerar, är ute och undvik solljus, strunta i om de har d-vitaminbrist och järnbrist. Ät alltid mat barnen inte tycker om. Lägg dig sent och håll barnen vakna genom att gräla med din partner så de hör. Se till att alla ständigt har lite sömnbrist
- Undvik att umgås med positiva människor eller personer som förändrat sin livssituation till det bättre för det kan nämligen smitta. Påpeka att alla aktiviteter så som scouter och konfirmation är för mesar
- Alla måste göra exakt lika hela tiden, tycka om samma filmer, samma spel och samma musik, inget självbestämmande! Det finns bara ett sätt och det är ditt sätt.
PS1 Detta är ironi och det är svårt att förstå för många, ibland beroende på språkkunskaper och ibland beroende på NPF och andra diagnoser. Sedan finns det även personer som är humorbefriade men det är en helt annan historia.
PS2 Det betyder alltså att du ska använda tvärtommetoden för att skapa så bra samarbetsklimat som möjligt.
Fem bästa tipsen
- Skapa konflikter och tala illa om dina kollegor. Var en informell ledare som alltid vet bäst. Le i mjugg
- Se till att ingen lyfter blicken och förstår det stora sammanhanget, se till att betona hur meningslöst allt arbete ni gör är
- Var noga med att påpeka hur inkompetenta dina kollegor är. Rätta alltid alla, även chefen. Påpeka alltid när chefen är på möte och att ni andra minsann jobbar istället
- Använd så många härskartekniker du kan komma på, osynliggör en kollega, förlöjliga en annan, se till att undanhålla information som skulle underlätta dina kollegors jobb. Lägg alltid skulden på chefen
- Påpeka ständigt orättvisor. Alla måste göra exakt lika hela tiden, inget självbestämmande! Det finns bara ett sätt och det är ditt sätt
PS1 Detta är ironi och det är svårt att förstå för många, ibland beroende på språkkunskaper och ibland beroende på NPF och andra diagnoser. Sedan finns det även personer som är humorbefriade men det är en helt annan historia.
PS2 Det betyder alltså att du ska använda tvärtommetoden för att skapa så bra samarbetsklimat som möjligt.
Fem bästa tipsen
- Se till att minska känslan av sammanhang, tillhörighet och tillit. Skapa konflikter och tala illa om dina kollegor. Var en informell ledare som alltid vet bäst
- Se till att ingen lyfter blicken och förstår det stora sammanhanget, se till att betona hur meningslöst allt arbete ni gör är
- Var noga med att påpeka hur inkompetenta dina kollegor är. Rätta alltid alla
- Använd så många härskartekniker du kan komma på, osynliggör en kollega, förlöjliga en annan, se till att undanhålla information som skulle underlätta dina kollegors jobb
- Alla måste göra exakt lika hela tiden, inget självbestämmande! Det finns bara ett sätt och det är ditt sätt
PS1 Detta är ironi och det är svårt att förstå för många, ibland beroende på språkkunskaper och ibland beroende på NPF och andra diagnoser. Sedan finns det även personer som är humorbefriade men det är en helt annan historia.
PS2 Det betyder alltså att du ska använda tvärtommetoden för att skapa så bra samarbetsklimat som möjligt.
Fem bästa tipsen
- Se till att minska känslan av sammanhang, tillhörighet och tillit. Var misstänksam. Håll dig undan
- Se till att inte lyfter blicken och förstå det stora sammanhanget, påminn dig ständigt om hur meningslöst allt är
- Vidareutbilda dig inte, läs inga böcker som kan vara arbetsrelaterade på fritiden. Var noga med att studera hur inkompetenta dina kollegor är och tala ned din egen arbetsinsats hela tiden. Det finns bara ett sätt och det är ditt sätt
- Stressa mycket och återhämta dig aldrig. Tala hela tiden om hur stressigt allt är och att allt var bättre förr
- Undvik att motionera, se till att ha d-vitaminbrist och järnbrist. Lägg dig sent och undvik solljus. Undvik att umgås med positiva människor eller personer som förändrat sin livssituation till det bättre för det kan nämligen smitta.
PS1 Detta är ironi och det är svårt att förstå för många, ibland beroende på språkkunskaper och ibland beroende på NPF och andra diagnoser. Sedan finns det även personer som är humorbefriade men det är en helt annan historia.
PS2 Det betyder alltså att du ska använda tvärtommetoden för att skapa så bra samarbetsklimat som möjligt.
Vad är motivation?
Motivation är ett resultat av förutsättningar runt dig och vem du själv är. Det gäller att skapa förutsättningar som hjälper oss att känna motivation. Det kan vi påverka. Motivation är som kondition – ett resultat av en ansträngning. Men det behöver inte vara jobbigt. Vissa har lite bättre förutsättningar men använder dem inte, och då blir det i alla fall inget resultat.
Motivation och utveckling
Som barn har de flesta av oss en superkondition och är dessutom motiverade att lära oss cykla, springa och att göra saker själva. "Kan själv" är bland det första barn uttrycker eftersom vi vill kunna en massa saker för att överleva. Vi är trots allt bara apor med kläder på, och den största delen av människans tid här på jorden har verkligen varit tuff.
Skapa rätt förutsättningar för motivation
Vi måste omge oss med rätt människor, vi måste omge oss med lagom utmanande saker och vi måste få göra lite på vårt eget sätt för att känna motivation i livet och för varje enskild uppgift. Ibland får vi ta till disciplin och bara göra saker på ren viljestyrka, men de flesta blir trötta av det i längden.
Vi måste också se till att ha hälsan på plats. Motionera, äta bra och sova gott – annars dör motivationen. Det är svårt att vara engagerad i jobbet eller studier om man har järnbrist, D-vitaminbrist och inte har kunnat sova. Solljus är viktigt för de flesta och viktigare än vad många tror för hur vi mår.
Använd belöningar för att skapa motivation
Ibland kan vi använda belöningar för att få fart på oss. Till exempel: "Om jag läser den här texten får jag gå på gymmet sedan" eller tvärtom: "Om jag går på gymmet får jag läsa den där roliga boken sedan." Vad belöning är kan vara väldigt olika för olika människor.
Hjärnan gillar utmaningar på lagom nivå. Att tävla lite med sig själv, att spela spel med andra och att ägna sig åt att lösa problem i grupp är för många en energikick. Andra trivs bäst med att lösa saker själva.
Självbestämmande och motivation
Att få bestämma i sitt eget liv är viktigt, men olika personer uttrycker det på olika sätt. För någon är kläder viktiga, för någon annan mat och för en tredje hur det ser ut runtomkring. Att få bestämma vilken utbildning vi går eller vem vi gifter oss med är grundläggande för den långsiktiga motivationen. Umgås inte med människor som dissar dina viktiga val i livet.
Frågor att reflektera över
- Hur ökar jag känslan av sammanhang i livet?
- Hur ökar jag känslan av kompetens?
- Hur ökar jag känslan av självbestämmande?
- Hur kan jag umgås med rätt människor?
- Hur kan jag hitta förebilder att kopiera?
Tacksamhet och motivation
Att skriva tacksamhetslistor varje dag är ett superknep. Att skriva ned allt du är tacksam över är bra för hjärnan. Ibland blir listan kort: "Tack för att den här jävla dagen är över." Ibland är listan riktigt lång…
Lyssna på forskningen
Lär dig mer om SDT, Self-Determination Theory, och vad forskarna säger motiverar oss. Lyssna mindre på tyckare och mer på forskare.
Självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory, SDT) är en psykologisk teori som fokuserar på motivation och personlig utveckling. Den introducerades och utvecklades av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan på 1980-talet. Idag är det tusentals forskare inom området. Teorin bygger på antagandet att människor har tre grundläggande psykologiska behov: autonomi (självbestämmande), kompetens och tillhörighet. Dessa behov är universella och spelar en avgörande roll för vår motivation, välbefinnande och psykologisk tillväxt och välmående.
Självbestämmandeteorin är en av de mest inflytelserika motivationsteorierna och har bred tillämpning inom flera områden av det dagliga livet. Genom att förstå vikten av självbestämmande, kompetens och sammanhang kan individer och organisationer skapa miljöer som främjar inre motivation, ökat engagemang och högre välbefinnande. Edward L. Deci och Richard M. Ryan har genom sin forskning lagt grunden för vår moderna förståelse av motivation och psykologisk utveckling.
Självbestämmandeteorin undersöker hur olika former av motivation påverkar människors beteenden och prestationer. Den skiljer mellan inre och yttre motivation:
- Inre motivation: Handlar om att göra något för att det är intressant eller njutbart i sig självt. Exempelvis läser en person en bok för att hen finner den spännande, åker skidor för att det är roligt eller sjunger för glädjen i att sjunga. Beteendet är motiverande i sig själv.
- Yttre motivation: Handlar om att utföra en aktivitet för att uppnå en belöning eller undvika en bestraffning. Exempelvis tränar en person för att förbättra sitt utseende eller få beröm, utför en arbetsuppgift för att få högre lön eller studerar för att föräldrarna ska vara nöjda med betygen.
Teorin beskriver en kontinuitet mellan olika typer av motivation. Dessa sträcker sig från amotivation (avsaknad av motivation) till fullständigt integrerad motivation, autonom motivation, där individer helt och hållet identifierar sig med sina handlingar och ser dem som en del av sin identitet.
De tre psykologiska behoven
Enligt Deci och Ryan behöver människor tillfredsställa tre grundläggande psykologiska behov för att utveckla en hållbar och hälsosam motivation:
- Självbestämmande, Autonomi – Känslan av att ha kontroll över sina handlingar och att ens beteenden är självvalda snarare än påtvingade. Exempel: En student som får välja sitt eget ämne för ett projekt känner sig mer motiverad än om ämnet är förutbestämt.
- Kompetens – Känslan av att vara skicklig och kunna bemästra utmaningar. Exempel: En idrottare som får positiv feedback känner sig mer motiverad att fortsätta träna. Även att känna att man har tid och resurser att använda sina kunskaper skapar en starkare känsla av kompetens.
- Sammanhang, Tillhörighet – Känslan av att vara en del av en social gemenskap och ha relationer där man känner sig accepterad och uppskattad. Exempel: En anställd som känner att den har stöd av sina kollegor trivs bättre på sin arbetsplats. Men också att förstå att man är en del av den stora helheten, tillexempel att inom äldreomsorgen är man en del av hela välfärdssamhället och äldres rätt till ett värdigt liv.
Forskare bakom SDT, Självbestämmandeteorin
De två mest framstående forskarna bakom SDT är:
- Edward L. Deci – Professor i psykologi vid University of Rochester och en av grundarna av teorin. Hans forskning fokuserar på motivation och de psykologiska mekanismer som ligger bakom autonomt beteende.
- Richard M. Ryan – Också professor i psykologi vid University of Rochester och medgrundare av SDT. Han har bidragit mycket till teorins utveckling genom att undersöka hur de psykologiska behoven påverkar människors välbefinnande och prestation.
Utöver Deci och Ryan har många andra forskare bidragit till vidareutvecklingen av SDT, bland annat genom tillämpningar inom arbetslivet, utbildning, sport och hälsa. En intresseorganisation anordnar regelbundet konferenser med forskare från hela världen som delar resultat och information.
Tillämpningar av Självbestämmandeteorin
SDT har en bred tillämpning och har använts för att förstå motivation inom flera områden:
- Utbildning: Lärare kan skapa en mer motiverande miljö genom att ge elever valmöjligheter (självbestämmande, autonomi), utmaningar på rätt nivå (kompetens) och en inkluderande klassrumsmiljö (tillhörighet).
- Arbetsliv: Arbetsplatser som främjar självbestämmande, kompetens och social tillhörighet skapar mer engagerade och produktiva anställda.
- Sport och träning: Idrottare presterar bättre och känner sig mer motiverade om de känner autonomi, kompetens och tillhörighet i sina träningsmiljöer.
- Hälsa och välbefinnande: Personer som upplever autonomi i sina livsval har större chans att utveckla hälsosamma vanor och bibehålla dem långsiktigt.
När jag föreläser om stress och stresshantering och vad vi kan göra för att hantera livets påfrestningar utgår jag från ACT. Nedan finns en beskrivning av ACT, men under en föreläsning riktar jag in mig mer på: Vad är stress? Hur uppkommer stress? Vilka enkla verktyg kan jag som individ och vi som grupp använda för att minska de negativa konsekvenserna av stress? På arbetsplatsen behöver vi alltid tala om stressens två ben: det organisatoriska och det individuella. Jag tar upp båda under en föreläsning. Om du kommer till mig som coachklient gör vi ett program anpassat just för dig.
Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en modern terapiform som tillhör den så kallade tredje vågens KBT. ACT syftar till att hjälpa människor att leva ett mer meningsfullt liv genom att acceptera sina tankar och känslor istället för att bekämpa dem. Metoden bygger på vetenskapliga principer och används både i klinisk behandling och inom personlig utveckling samt arbetslivets stresshantering.
ACT fokuserar på två huvudprinciper:
- Att identifiera vad som är viktigt i livet
- Att förändra beteenden för att leva i enlighet med sina värderingar
Genom att acceptera sina inre upplevelser och samtidigt ta aktiva steg mot ett värderat liv kan individen uppnå större psykologisk flexibilitet.
ACT:s mål – Psykologisk flexibilitet
Det övergripande målet med ACT är att utveckla psykologisk flexibilitet, vilket innebär förmågan att hantera livets utmaningar utan att fastna i negativa tankar eller känslor. Genom att acceptera sina inre upplevelser och agera i enlighet med sina värderingar kan individen leva ett rikare och mer meningsfullt liv.
ACT är en kraftfull metod för personlig utveckling och psykisk hälsa. Genom att kombinera acceptans, mindfulness och beteendeförändring hjälper ACT individer att navigera genom livets svårigheter med större flexibilitet och självmedkänsla. Metoden har starkt vetenskapligt stöd och används inom både klinisk behandling och stresshantering i arbetslivet.
Genom att använda ACT kan människor lära sig att hantera sina tankar och känslor på ett mer hälsosamt sätt, vilket skapar bättre förutsättningar för att leva ett meningsfullt och rikt liv.
De sex kärnprocesserna i ACT
ACT bygger på sex grundläggande processer som tillsammans stärker psykologisk flexibilitet:
- Medveten närvaro (Mindfulness)
Medveten närvaro handlar om att vara närvarande i nuet utan att fastna i det förflutna eller oroa sig för framtiden. Studier visar att 85 % av det vi oroar oss för aldrig inträffar, och genom mindfulness kan vi minska stress och ångest. - Defusion
Defusion innebär att skapa en distans till sina tankar och se dem som just tankar – inte sanningar. Istället för att fastna i negativa tankemönster lär man sig att observera sina tankar utan att låta dem styra ens handlingar. - Acceptans
Acceptans innebär att tillåta sig att uppleva obehagliga känslor och tankar utan att försöka kontrollera eller undvika dem. Människor upplever ofta mer lidande av att kämpa emot sina känslor än av känslorna i sig. - Värden och värderad riktning
ACT betonar vikten av att leva i enlighet med sina värderingar. Genom att identifiera vad som är meningsfullt i livet – såsom relationer, personlig utveckling eller att hjälpa andra – kan man skapa en tydlig riktning för sitt liv. - Ändamålsenligt handlande
Att agera utifrån sina värderingar, även när det känns svårt, är en central del av ACT. Det handlar om att vara flexibel och anpassa sina beteenden för att uppnå långsiktiga mål. - Jag-som-kontext
Detta innebär att utveckla ett observerande jag – en förmåga att se sina tankar och känslor utifrån. Genom att inte identifiera sig helt med sina tankar kan man skapa en mer stabil självbild och bättre hantera livets utmaningar.
Teoretisk grund och bakgrund
ACT baseras på Relational Frame Theory (RFT), som handlar om hur vi använder språket för att skapa mening och sammanhang. Språk och tankar kan både hjälpa oss förstå världen och orsaka lidande genom att fastna i negativa tankemönster. ACT hjälper individen att förändra sitt förhållningssätt till tankar och känslor snarare än att försöka eliminera dem.
ACT utvecklades av den amerikanska psykologen Steven Hayes på 1980-talet och har sedan dess fått bred vetenskaplig förankring. Idag används ACT inom psykoterapi, coaching, arbetsliv och stresshantering.
Skillnaden mellan ACT och traditionell KBT
Kognitiv beteendeterapi (KBT) arbetar med att identifiera och förändra negativa tankemönster för att minska psykiskt lidande. ACT tar en annan väg genom att hjälpa individen acceptera tankarna och istället fokusera på att agera i enlighet med sina värderingar. Medan KBT betonar kognitiv omstrukturering, lägger ACT större vikt vid acceptans, mindfulness och psykologisk flexibilitet.
ACT i praktiken och användningsområden
ACT används för att behandla en rad psykologiska problem, såsom ångest, depression, stress, kronisk smärta och beroendeproblematik. Eftersom metoden är transdiagnostisk kan den anpassas för olika tillstånd.
Förutom psykoterapi används ACT inom arbetslivet för att hantera stress och förbättra välmående. I dessa sammanhang kallas det ofta Acceptance and Commitment Training, för att tydliggöra att det inte är traditionell terapi.
För det första finns det ingen enhetlig definition av begreppet. För det andra går det inte att mäta då det finns lagar som inte tillå̊ter organisationer att föra register över vissa uppgifter om sina anställda, medlemmar eller medborgare och för det tredje är det mycket svårt att omvandla alla aspekter inom mångfaldsbegreppet till något meningsfyllt.
Väldigt ofta börjar samtalen handla om representativitet och egenskaper. Som om alla kvinnor vore lika och en kvinna kan representera restens åsikter och erfarenheter. Som om alla som använder rullstol skulle ha lika åsikter i vissa politiska frågor eller som om alla från ett land skulle ha samma värderingar, religion, åsikter och erfarenheter. Jag tänker ofta att de som vill jobba med mångfaldsfrågor redan i sitt ordval avslöjar att de inte har funderat så mycket över frågor om makt, strukturer och norm och just därför har jag valt att ha det som titel på en av mina föreläsningar, för att få utbilda just där det behövs.
Normer är oftast osynliga, underförstådda och allmänt delade regler för hur vi ska vara, se ut, göra och förhå̊lla oss till varandra. Många normer är bra och skulle vara omöjliga att klara sig utan. De reglerar vardagen så̊ att vi människor kan vara med varandra utan att varje sekund behöva göra upp om regler. Vi behöver exempelvis inte bestämma hur nära vi ska stå̊ varandra varje gå̊ng vi möts. Men många normer lägger grund för diskriminering genom att de talar om vad och vem som räknas, är okej och normal eller konstig och icke önskvärd. Normer talar om för oss vilka kategorier som är viktiga och de anger vad som anses vara typiska utseenden, egenskaper och beteenden utifrån exempelvis kön, etnicitet, funktionsförmå̊ga eller å̊lder.
Jag brukar ofta tala om att mitt mål är att samhällsnormen ska vidgas så att fler får plats.
Som ett barn sa: ”så att liksom alla blir helt rätt hela tiden”.
Att kunna se hur olika maktbaser samverkar. Inter – mellan och sektion – grupp eller plats.
Intersektionalitet är en feministisk sociologisk teori och analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Begreppet intersektionalitet myntades under slutet av 1980-talet av Kimberlé Crenshaw, som var aktiv inom rörelsen Black feminism. Crenshaw ville med begreppet kritisera genusforskningens uppfattning om kvinnor som "bara" kvinnor. Hon menade att det fanns andra faktorer som spelar in i en diskriminering, exempelvis etnicitet, ålder eller klass.
Läs gärna mer här där vi försökt att på ett enkelt sätt förklara vad intersektionalitet är.
Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som kommer av denna obalans. Därigenom utgör normkritisk pedagogik en del av det som kallas kritisk värdepedagogik.
Men är inte tolerans ett bra ord?
Ofta när man arbetar för likabehandling och mot diskriminering är syftet att skapa förståelse, tolerans och empati för människor som blir utsatta för trakasserier, diskriminering och kränkningar. Det kan vara exempelvis hbt‐personer, icke-vita personer i ett vitt samhälle eller människor med funktionsnedsättningar. Det kallas för toleranspedagogik.
Med toleranspedagogik riskerar man att missa det som gör att vissa människor ses som avvikare och andra som normala, och som leder till att vissa människor får sina rättigheter tillgodosedda per automatik, medan andra får kämpa för dem. Om man bara pratar om att få homo‐ eller bisexuella är öppna med sin läggning i skolan eller i arbetslivet missar man varför homo‐ och bisexuella måste berätta om sin sexualitet gång på gång medan heterosexuella inte behöver göra det.
Jag brukar säga att jämlikhet är som en tårta och jämställdhet är en av tårtbitarna. Den tårtbiten innehåller det som handlar om kön, förhållandet mellan män och kvinnor. Ojämställdhet är tillexempel att män ofta tjänar mer än kvinnor för samma jobb trots de har samma erfarenhet, position och utbildning. Jämställdhet skulle vara att män och kvinnor tjänade samma men det är väldans ovanligt. Resten av tårtbitarna är resten av diskrimineringslagstiftningens sju delar, sexuell läggning, könsidentitet, religion, etnicitet, funktionsförmåga och ålder. Jämlikhet – alla människors lika värdighet och rättigheter.
Om ni vill arbeta med jämställdhetsintegrering lämnar jag med varm hand över det till mina kollega Ulrika Eklund. Vi samarbetar ofta och jag håller en introduktionsföreläsning för all personal och de fördjupar för dem med mer ansvar.
Jämställdhetsintegrering är den strategi för jämställdhet som används i den svenska staten, utöver de aktiva åtgärder som krävs enligt diskrimineringslagstiftningen. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i alla samhällsområden och verksamheter i stället för att drivas som en enskild fråga. Det är alltså den utåtriktade verksamheten som står i fokus, inte organisationens interna strukturer eller personalens inbördes villkor som regleras av diskrimineringslagen. även om detta är något staten beslutat att genomföra för just sin verksamhet på departement och myndigheter, så kan andra aktörer inspireras av och arbeta med jämställdhetsintegrering. Egentligen är det just detta som ska göras inom alla verksamheter där kraven och ambitionen är att personer ska bemötas som individer och få likvärdig service.
Jag vill inte bli bemött jag vill bli mött! Är en vanlig kommentar inom funktionalitetsrörelsen. Jag är en kund eller patient – inte en nedsatt kund eller patient. Som kund är det ju min plånbok och inte min funktionalitet som du som säljare ska vara intresserad av! Bemötandefrågor är vanliga och förfrågningarna många inom detta område. Vi börjar med att fundera kring orden för att sedan gå vidare till ett service, kundfokuserat och inkluderande arbetssätt. Inom alla olika branscher arbetas det med dessa frågor. Brandskydd, sjukvård, mobilförsäljning och it-support. Genom att tillsammans blanda olika erfarenheter kan vi hitta det som bli unikt för er.
Ofta tänker jag: Kärlek och respekt – ska det vara så svårt?
Läs gärna mer här där vi försökt att på ett enkelt sätt förklara vad intersektionalitet är.
Härskartekniker syftar på olika sociala manipulationer varmed en grupp eller person behåller sin position (i en synlig eller osynlig hierarki) gentemot människor ur andra grupper eller gentemot en enskild individ.
Uttrycket är ursprungligen myntat av den norska psykologen och filosofen Ingjald Nissen 1945. Nissens ursprungliga nio härskartekniker populariserades och minskades till fem av den norska socialpsykologen Berit Ås 1976 och beskrevs redan på 1980-talet i svensk litteratur. Vanligtvis är det någon av dessa fem som avses med termen härskarteknik, men Berit Ås har själv utökat listan med två till och i vardagligt tal används ibland ordet härskarteknik om allmänt ohemula maktmanipulationer. Andra tänkare och debattörer har också beskrivit och delat upp härskartekniker på lite andra sätt men Berit Ås ursprungliga definition och beskrivning är dock den som är klart dominerande.
När jag utbildar så vill jag att vi tillsammans prövar för att riktigt känna hur illa det blir. Jag vill att vi samtalar om härskarteknikerna mer än bara en ren föreläsning. För härskartekniker är något som vi alla GÖR och därför är det viktigt att känna efter när och hur vi gör dem.
Strukturell diskriminering är diskriminering på strukturell, i motsats till individuell, nivå. Diskrimineringen kan bestå av informella normer eller av formella regler i samhället. Genom diskrimineringen blir en grupp – exempelvis kvinnor, män, svarta, transpersoner eller homosexuella – underordnad en annan. Strukturell diskriminering kan vara helt omedveten den existerar på samhällsnivå.
Strukturer kan ses i regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoriteten av befolkningen har. Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt
I diskrimineringslagen finns definitioner av diskriminering. De handlingar som är förbjudna är:
Direkt diskriminering är när en person direkt i den aktuella situationen negativt särbehandlas och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel: Två homosexuella kvinnor pussade varandra på en restaurang och avvisades av det skälet från restaurangen, vilket inte hände heterosexuella par. Behandlingen ansågs vara direkt diskriminering enligt diskrimineringsförbudslagen.
Indirekt diskriminering är när en person drabbas negativt av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer utifrån någon diskrimineringsgrund. Exempel: Ett varuhus förbjöd personer med långa och vida kjolar att vistas på varuhuset och hänvisade till stöldrisken. Förbudet ansågs vara diskriminering, (liktydigt med indirekt diskriminering), eftersom förbudet enbart drabbade kvinnor av romsk härkomst.
Trakasserier och sexuella trakasserier är två ytterligare former av diskriminering.
Dessutom är det förbjudet att beordra någon att diskriminera och olika typer av repressalier mot en person som påtalat eller anmält en diskriminering är förbjudet. Inom en del områden finns det ytterligare förbud.
Men har du ingen humor? Här är jargongen rå men hjärtlig. Vem bestämmer vad som är humor och vem definierar hjärtlig? Frågor som kan vara bra att ställa sig i ett likabehandlingsarbete.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Exempel: Upprepade kommentarer från övrig personal av rasistisk innebörd till en anställd kan anses vara trakasserier, liksom ständiga "skämt" om blonda kvinnor och utfrysning av en ensam kvinna på en manlig arbetsplats. I det första fallet blir det trakasserier på grund av etnicitet, i det andra trakasserier på grund av kön.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en persons värdighet.
Exempel: Ovälkomna sexuella inviter är sexuella trakasserier, oavsett om de omfattar "bara" upprepade, påträngande samtal av sexuell natur eller även omfattar kroppsberöring eller uttalade förslag på sexuella möten.
Ju tidigare jag får vara med i processen desto mer kan du använda min erfarenhet! Sedan någon gång på 90-talet har jag lett olika samtal, konferenser och debatter. Alla framgångar och alla misstag har jag samlat i något jag kallar Guldlistan. Tillsammans går vi igenom den så att du i alla fall slipper planera in de värsta missarna. Förberedelse och framförhållning gör en konferens så mycket bättre men faktiskt – flera gånger har jag kommit in i sista minuten och tillsammans har vi styrt upp ett riktigt bra resultat!
Det finns många sätt men bara det att du tänkt tanken säger mig att du är mer förberedd än de flesta. Den tid du investerar brukar du snabbt få igen. Hos Marie på Metodbanken kan du hitta många samarbetsövningar. Tillsammans har vi planerat många konferenser, utbildningar och kurser. Hon är en klippa.
Det är moderatorns erfarenhet du betalar för, inte timmarna på scenen. Ett gemensamt förberedelsearbete är nyckeln till ett gott resultat. Jag har en Guldlista där har jag samlat alla bra och dåliga exempel jag varit med om sedan jag började leda samtal i slutet av 90-talet.
Kanske kan ni våga välja talare före ni väljer datum? Då är chansen så mycket större att ni får den dag ni vill ha än om ni gör tvärt om. Att våga sig på lite metoder som underlättar samtal och reflektion under konferensen brukar belöna sig och ni kan hitta hur många bra metoder som helst hos Marie på Metodbanken. Tillsammans har vi planerat många konferenser, utbildningar och kurser. Hon är en klippa.
Många duktiga moderatorer hittar ni hos Erik på Ordrum. Erik har lärt mig nästan allt jag kan. Han skriver böcker som gör möten till något många inte trodde var möjligt innan de prövat.
Detta är värt en föreläsning i sig men jag brukar inkludera den i föreläsningen:
Det är bara att bita ihop!
Positiv psykologi är ett helt forskningsfält och en del av den kontextuella psykologin. Genom att förstå sammanhang, kontext, kan vi påverka vårt eget och andras mående. Genom att studera hur många tagit sig ur en depression kan den kunskapen hjälpa någon som lider av depression. Att bara tänka positivt eller att få glada och peppande tillrop brukar få motsatt effekt hos den som mår dåligt. Att ta sig i kragen när det inte finns någon är inte lätt helt enkelt!
Kring motivation och vad det är finns många myter. Två är speciellt vanliga: din motivation är någon annans ansvar. Andra förstör, jag var motiverad! Och den andra är att en hög motivation är bra. Allt detta och lite till går jag igenom under föreläsningen:
Det är bara att bita ihop!
Min fråga till dig är: är du motiverad nog för att bli motiverad? En del människor har en personlig tränare på gymmet. Tränaren instruerar dem hur de ska träna för att få ut så mycket som möjligt av tiden på gymmet, hur de ska bli så starka som möjligt och hur de kan förbättra sin smidighet och sin kondition. Ingen skulle få för sig att betala för tränaren, be den att svettas åt en och sedan blir irriterad för att ens egen kondition inte blev bättre. Men ungefär så resonerar många kring motivation. Vi menar att du måste svettas lite för att få motivation. Att du måste använda metoderna för att jobba upp den mentala kondisen och styrkan som du så väl behöver på jobbet. Ingen, ingen annan kommer göra jobbet åt dig. Men precis som när du lyfter tunga vikter är det viktigt att lyfta rätt och dessutom är det inte mängden timmar på gymmet som räknas utan kvaliteten på övningarna du gör som avgör hur stark du blir.
Vi är alltid motiverade! Frågan är bara för vad? När arbetsuppgiften och motivationen sammanfaller är det ju toppen men det är inte alltid så. Ungdomar är alltid motiverade, ganska ofta för att sova, spela eller kanske äta men inte just det som föräldrarna planerat att de skulle äta. En hög motivation är bra om den är riktad mot det som behöver göras. En hög motivation att skaffa sig det senaste kan bli dyrt. Det kan motivera till att arbete mycket. Men är det då arbetet vi är motiverade för? En hög motivation att vilja ha det senaste kan leda till kriminalitet om du inte vet något annat sätt att få jobb. En hög motivation att framstå som smart kan leda till fusk lik väl som till flit. Vad i ditt liv gör du utan ansträngning? Vad gör du för att det är så roligt att du inte kan låta bli? För någon är det träna, för någon annan att baka och för en tredje att fixa med trädgården. För mig är det att diska eller tvätta, jag tycker att det är ett extremt enkelt sätt att få synliga resultat. Men ofta inser jag att jag diskar för att slippa sätta mig med mailen.
Hotivation: jobba bör man annars dör man! Är kanske motsatsen till motivation.
Inre motivation är ett resultat av uppfyllda behov. Gör en kartläggning. Hur väl uppfyllda är dina behov? Om någon verkar passiv eller omotiverad fundera över hur väl den personens behov är tillfredsställda. Gör till en vara att fundera över hur väl du uppfyller andra människors behov.
Vad är motivation? Flow eller autonom motivation är ett resultat av uppfyllda behov.
Fysiska behov:
- mat
- sömn och vila
- sex (och närhet)
Psykologiska behov:
- att känna samhörighet
- att känna sig kompetent
- att uppleva att man är autonom, har självbestämmande
Samhörighet – vi behöver vårt sammanhang, vår flock om du så vill för vår fortplantning och överlevnad. Sammanhangen kan vara olika men vi vill vara en del av något, en familj eller fotbollslag, en arbetsgemenskap eller en förening. Genom att vara del av ett sammanhang tillgodoser vi vårt behov av skydd, av närhet och av att kunna dela på maten eller resurserna. Ensam är inte stark i långa loppet. Det finns forskning som säger att det är farligare att känna sig ensam än att röka och vara kraftigt överviktig.
En del av samhörigheten är att jobba mot samma mål. Känner du att du vet vilka mål ni arbetar mot och kan ni mäta era framgångar? En annan är att känna att man hör till. Genom omedveten eller medveten diskriminering minskas motivationen kraftigt.
Kompetens - det är kul att känna sig kompetent! Det är lätt att se lyckan hos ett barn som precis lärt sig något nytt och eftersträvansvärt. Men när en arbetsuppgift känns för svår blir vi stressade och när den är för lätt tröttnar vi fort. Kompetens är inte bara sakkunskap utan även att ha förutsättningar och resurser att kunna genomföra en uppgift, hantera en utmaning. Vi har ett behov av att vara kompetenta för att känna att vi bidrar till vårt sammanhang, vi vill vara behövda.
Autonomi – fri att välja sina tankar och handlingar, möjlighet att påverka och fatta egna beslut inom givna ramar. Olika personer har behov av olika stora ramar för att hitta rätt. För stora ramar kan leda till förvirring vilket är lätt att se hos små barn. Vuxna kan känna att sammanhanget försvinner om ramarna är för vida. Men för små ramar och detaljstyrning dödar fort motivation och arbetstempo.
Stefan Hyttfors som blev årets manliga talare 2014 sa något klokt när han stod där och tackade för blommor och applåder. Jag minns inte exakt men essensen var att det är viktigt att ta sig tid att reflektera och vi som är talare vi ger lyssnarna och deltagarna en stund att tänka. Medan vi talar kan de reflektera över det vi säger och över sina egna tankar. Vi är berättare och vi kan förmedla historier och metaforer som inspirerar. Ibland får vi höra att det vi sa öppnade en helt ny värld för en deltagare medan en annan tyckte det var meningslöst. Jag tänker ofta att jag är en del av en helhet, en droppe som urholkar stenen, eller en pusselbit. En föreläsning gör ingen revolution men vad vore vi utan nya tankar, nya fakta och nya upplevelser?
NSA - National Speaker Association Sweden är det officiella namnet på Talarföreningen i Sverige. Där är jag och flera hundra andra talare medlemmar. För att få vara medlem måste du ha talandet som yrke och följa vissa riktlinjer. Meningen med föreningen är att höja kvaliteten inom branschen och att ha väldigt roligt. Att vara talare är ibland ganska ensamt och vi försöker hitta varandra på tåg, flyg och hotell runt om i Sverige. Dessutom kan vi hjälpa varandra att bli ännu bättre genom att gå på varandras föreläsningar och utbyta olika tips. Sharing is caring!
Efter att ha varit med under Almedalsveckan under många år har jag lite tips och trix att dela med mig av. Jag är där varje år och ser det i huvudsak som fortbildning för min egen del men det brukar sluta med många egna moderatoruppdrag.
Viktigaste tipset: se till att du verkligen delar med dig generöst. Det är inte bara marknadsföring, det är något mycket större. Du är en del av ett demokratiskt samtal –bidra och respektera! Det är då du kommer lämna djupast intryck hos dem som uppmärksammade dig.
Under föreläsningen Mångfald - besvärligt härligt utgår jag från diskrimineringslagstiftningens sju grunder. Genom att stoppa in dem i ett intersektionellt perspektiv och ge normkritiska exempel så kommer vi tillsammans åt hur makt görs, hur ojämlikhet kan minskas och jämställdhet öka. Ett väldigt bra redskap i detta är att belysa heteronormaktiviteten och förklara detta krångliga men användbara ord!
Övriga diskrimineringsgrunder är:
- Etnicitet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Könsidentitet
- Kön
- Ålder
Ord är både viktigt och oviktigt. Men det är genom ord vi kommunicerar framför allt i skrift men även i tal. Det ord som kan upplevas kränkande av en person kan upplevas befriande för någon annan.
Pansexuell är för närvarande mitt eget favoritord!
Jag tror på att kunskap skapar trygghet och att trygghet skapar kärlek. Många tycker inte om den hållningen men jag tror på rena upplysningsföreläsningar där frågor och begrepp vrids och vänds på. Många frågor har inget svar men ett inkluderande förhållningssätt löser många dilemman.