Föreläsning om kränkande särbehandling
- med föreläsare Charlotte Signahl
Vad är kränkande särbehandling?
Kränkande särbehandling, även kallat mobbning, är när en person eller en grupp behandlar en annan person på ett sätt som är kränkande, nedsättande eller diskriminerande. Det kan innebära att personen systematiskt utsätts för härskartekniker, trakasserier, verbala eller fysiska övergrepp, isolering eller andra former av kränkande beteende. En ”rå men hjärtlig jargong” är ofta en omskrivning för en mobbningskultur. Att diskriminera kan vara att ge olika förutsättningar i samma situation. Att lika fall behandlas olika utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande särbehandling är förbjuden enligt svensk lagstiftning, främst enligt diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160).
För att jobba med dessa frågor utarbetade jag min föreläsning Men har du ingen humor eller?! Som har stort fokus på just härskartekniker. Vill du läsa mer om härskartekniker kan du göra det här.
Exempel på kränkande särbehandling och mobbning – vad kan det vara?
Sexuella trakasserier - oönskade sexuella kommentarer eller handlingar som skapar en, obehaglig, fientlig eller kränkande arbetsmiljö. Kommentarer som: Men har du ingen humor eller? Det var bara en komplimang! Jag skulle bli glad om någon sexuellt trakasserade mig ibland, är tydliga tecken.
Rasism - att diskriminera någon baserat på deras hudfärg, etniska bakgrund eller kulturella tillhörighet. Att lika fall behandlas olika utifrån diskrimineringslagstiftningens del om etnicitet. Att dra slutsatser om en människas förmågor eller beteende utifrån hur personen ser ut, utifrån vilken hudfärg personen har är några exempel på rasism. Att tro att en viss hudfärg innebär att någon är bra på att dansa eller att en ögonfärg berättar om en person är ärlig eller ej. Jag är övertygad om att ingen människa över tre års ålder är helt fri från fördomar, vi har umgåtts förmycket med andras fördomar och de har krupit in i vårt medvetande. Det är en livslång process att vara vaksam på sina fördomar och inte låta dem styra en.
Homofobi - att diskriminera eller trakassera någon på grund av deras sexuella läggning eller könstillhörighet. Det finns många grova exempel där barn och vuxna utsätts för misshandel och skämt om sin sexuella läggning men även den som är välvilligt intresserad kan kliva i klaveret. Ett exempel kan vara att ställa för privata och intima frågor till exempel – Va har ni barn?! Hur gjorde ni dem? Jag brukar ofta säga att vissa saker är bättre att googla än fråga.
Min föreläsning Mångfald - besvärligt härligt?! fokuserar på kön, eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning då det är där jag har mest kompetens.
Mobbing på arbetsplatsen - att utsätta en kollega för trakasserier eller uteslutning från arbetsgemenskapen. Vem blir tillfrågad att få följa med på AW? Vem glöms oftast bort? En vanlig fråga är kring mat och Ramadan, kommer du inte orka jobba nu när du inte äter ordentligt? Om denna fråga upprepas väldigt många gånger blir den givetvis tjatig för den som får den.
Kränkande behandling inom skolmiljö - att utestänga en elev från gruppen eller utsätta hen för trakasserier på grund av till exempel utseende eller bakgrund. Barn kan verkligen vara kopior av oss vuxna och bete sig illa. Kanske har de inte ännu helt utvecklat förståelse och empati och då gäller det att direkt ta tag i detta.
Det är viktigt att påpeka att kränkande särbehandling kan ta många former och kan ske i alla sammanhang där människor interagerar, både på arbetsplatsen, skolan, på nätet eller i det offentliga rummet.
Vad säger diskrimineringslagen?
Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Det innebär att en person inte får utsättas för direkt eller indirekt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på grund av någon av dessa grunder. Många gånger tycker jag att det är bäst att börja ett arbete med hur vi vill ha det, inte i hur vill vi inte ha det på arbetsplatsen. Vi ska inte blunda för problem men vi måste vara tydliga med vad vi vill nå för att jobba åt rätt håll tillsammans. Föreläsningen Måste jag älska varenda jävel?! utgår från det perspektivet och har fokus hur inkluderar vi?
Arbetsmiljölagen reglerar skyldigheten att förebygga och åtgärda kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att anställda utsätts för kränkande särbehandling från kollegor eller andra på arbetsplatsen. Om det ändå sker är arbetsgivaren skyldig att utreda och vidta lämpliga åtgärder för att stoppa det och förhindra att det upprepas. Kränkande särbehandling kan även vara straffbar enligt brottsbalken om den utgör ett brott, till exempel förtal eller olaga hot.
