Professionellt förhållningssätt inom vård och omsorg - men hur oförskämd får en liten gumma vara?
Min erfarenhet inom äldreomsorgen
Sedan 1992 har jag av och till arbetat inom äldreomsorgen, både på boende och inom hemtjänsten. Att få finnas där är bland det bästa jag vet. Numera utbildar jag mest grupper i bemötandefrågor och personcentrerat förhållningssätt, men då och då dyker jag upp och tar ett pass ute. Det liksom behövs för att inte tappa kontakten med det lika givande som slitiga jobb som äldreomsorg oftast innebär.
Vissa dagar värker rygg och fötter, andra dagar värker själen av oro för att lämna en ensam, ledsen liten gubbe som just vinkat av sin lilla gumma vid ambulansen, som han är alltför skruttig för att klara av att följa till akuten. Eftersom jag är vikarie eller ”timmis” på de ställen jag dyker upp, gör sekretessen att jag nästan aldrig får veta hur det gick. Fick de ses igen?
När bemötandet utmanar
Jag minns en otroligt söt men lika aggressiv liten dam som jag och en helt ny kollega besökte. Kollegan levde fortfarande i föreställningsvärlden att alla äldre är kloka, vänliga och tacksamma. Efter att under en halvtimma ha blivit kallade både det ena och det andra medan vi försökte ta reda på vad hon ville att vi skulle handla och när vi skulle kunna komma tillbaka och städa, kunde vi äntligen pusta ut i trapphuset. Då frågade kollegan: Men hur oförskämd får en liten gumma vara?
Att arga människor är rädda människor, det vet vi egentligen, men det känns ju sällan så när någon är mycket aggressiv och till och med kanske hotfull. Själv är jag alltid otrevligast när jag är rädd av någon anledning. I mitt yrkesutövande kan jag behärska mig, både inom vården och som föreläsare, men som privatperson tappar jag det precis som alla andra ibland och fräser som en gammal katt. All form av teknik kan stressa mig halvt ihjäl, och jag ser framför mig hur jag lyckas radera något viktigt.
Föreläsningar och utbildningar
Då och då anlitar någon mig för att leda deras planeringsdagar eller ett utökat APT. Ibland får jag föreläsa för all äldreomsorgspersonal i hela kommunen, och då brukar jag be kunden välja mellan följande ämnen:
Personcentrerat förhållningssätt
Det blir några anekdoter, lite fakta och många rundabordssamtal kring dilemman och situationer som är vanliga att behöva hantera.
Motivation
Hur kan vi öka motivation och engagemang i grupperna? Hur kan vi få in en kultur av självledarskap så att chefen slipper detaljstyra, vilket varken chefer eller medarbetare egentligen vill?
Härskartekniker och arbetsmiljö
Härskartekniker, kränkande särbehandling, mobbning och trakasserier – ja, allt sådant som så effektivt dödar motivation och psykologisk trygghet på arbetsplatsen. Vilka motstrategier finns?
Stresshantering
Vilka strategier kan jag själv ha för att inte gå sönder? Hur kan vi stötta varandra till ett mindre slitsamt arbetsklimat? Vilka enkla redskap finns? Det individuella ansvaret är stort för att minska stress, men minst lika viktigt är hur arbetet planeras och hur balansen mellan krav och resurser ser ut.
Kanske ses vi på en föreläsning eller workshop, kanske på ett utökat APT?
För mer föreläsningar inom vård och omsorg, besök gärna Värdigt.se